Håkan

Idag ägnar jag min blogg åt underbara Håkan!!


Jag kastar sten mot solen för jag hatar den
Jag sätter knivar i fotografin
Jag går på samma gator tills dom vänder
Den här stunden är resten av mitt liv
Och jag behöver en smäll på käften för att komma i rätt balans
Jag kan se mitt namn i tidningsbokstäver
Men jag kan inte tro att jag fortfarande lever

Kan jag gå med dig hem från bussen?
Kan du möta mig på bänken där vi delade den första folkölen?
På Fredag kanske jag kan få biljetter till dansen
So I can shake you...

Jag Hatar Att Jag Älskar Dig Och Jag Älskar Dig Så Mycket Att Jag Hatar Mig

På diskotek, men jag tar allting på lek även en hemlighet
Ta mig till kärlek, ta mig till dans
Ge mig nåt som tar mig någonstans

Ramlade in i en taxi
Visa mig den maximala hastigheten
Vart du vill så fort du kan, vart du vill så fort du kan
Vart du vill så fort du kan

Neonskyltar på gatorna sänder ljus till mig och skatorna

Och Håkan får mej att tänkte på Ted Gärdestad (han har sjungit några Ted låtar)

Himlen är oskyldigt blå
Som ögon när barnen är små
Att regndroppar faller som tårarna gör
Det rår inte stjärnorna för

Frusna på en strand
Flög vi med drakar medan tiden flöt iland
Vi var barn som ingen ondska kunde nå
Himlen var så blå

Det var en svart natt, kall natt,  tusan till natt
jag hade trånga skor

Utanför fönstret slår våren ut
marken blir grön igen
allt som var dött väcks till liv

ännu spelar syrsor till vindarnas sus
ännu rullar kulorna på skolgårdens grus
å än strålar solen på brunbrända ben
ännu ruvar fåglarna fast timmen är sen

Alla mins vi Ted....


RSS 2.0